Jag befinner mig på ett bankkontor i centrala Stockholm. Det är rätt mycket folk, men inget helt galet. Numren tickar på.
När det slår om till nummer 94 stegar en tant som heter Gerd fram till kassan.
Jag vet inte om hon heter Gerd, men hon går med bestämda steg på ett sätt som en Gerd skulle göra. Gerd eller inte, hon är definitivt en tant som säger att hon ska gå ”på” banken och inte ”till” och nu är hon missnöjd. Hursomhelst så stormar hon fram till den halvunga tjejen i kassan. Möjligen heter den halvunga tjejen i kassan Angelica. För hon bryr sig ungefär så mycket som jag tänker mig att en Angelica skulle göra.
Angelica: Hej välkommen hur kan jag hjälpa dig.
Gerd: En och en halv timme har jag väntat!
Angelica: Va?
Gerd: En timme och en kvart har jag väntat!
Angelica: Nähä? Kan det-
Gerd: Jag åkte hemifrån för nästan en timme sedan!
Angelica: Jaha, men du kom ju in här rätt nyss? Jag såg dig ju?
Gerd: Dåligt är det.