Sweden needs J.Crew – det är uppropet när landets modeintresserade män klättrar upp på barrikaderna och kräver att den amerikanska klädkedjan öppnar i Sverige. När detta skrivs är Facebookgruppen uppe i 109 tappra anhängare, som uppenbarligen har långt kvar innan de kan gå in genom dörrarna på den första svenska J.Crew-butiken.
Jag ska nu förklara varför det är viktigt att du stödjer detta initiativ.
När jag var 13 år flyttade min familj från det lilla samhället Habo till Kalmar. Jag skulle börja sjuan och det kändes som att flytta till en riktig storstad. Det var hemskt och nervöst och fyllt av gråt, men när jag väl var på plats på Falkenbergsskolan så blev det bra ganska direkt.
Då jag idag ser tillbaka på den här perioden inser jag att jag omedvetet utvecklade en förmåga att passa in. Inte så att jag spelade någon annan än jag egentligen var, men det blev viktigt att hänga med, inte vara fel, att inte hamna i en situation där jag saknade koll.
En händelse minns jag starkt än idag. Jag hade varit med mamma på Stadium och fått en ny skjorta, rutig flanell, drog lite åt rött i mönstret (”eftersom du har så mörkt hår passar du jättebra i rött” sa mamma) och nästa dag hade jag på mig skjortan i skolan.
Och det hade Jenny i min klass också.
Minns tydligt paniken i mig när hon nonchalant frågade mig om vi hade likadan skjorta.
Jag hade en tjejskjorta. Livet var över. (Det här var strax innan Kurt Cobain visade att tjejskjorta kunde vara coolt. Även om jag tvivlar på att hans skjortor var från Stadium.)
Märk väl att hela den här panikartade skandalen utspelades inuti mig. Ingen annan brydde sig nämnvärt men jag lovade mig själv att något så här skamligt aldrig skulle få hända igen.
Eftersom jag ville passa in i flera olika gäng var det många regler att studera. Hängde man med ”de välartade” ungdomarna gällde det att veta vilken Henri Lloyd-jacka som var bäst och hängde man med skejtarna var det viktigare att ha koll på utbudet i San Francisco-butiken FTC (man fick faxa in beställningar till dem) än att vara duktigast på att skejta. Alla koder: kläder, musik, film – när man väl var 100 procent säker eliminerades risken att inte hänga med.
Till slut hade man ett tonårsnervöst järngrepp kring alla de där reglerna – och hade på ett mirakulöst sätt kunnat skaffa vänner och ha roligt under tiden – och med den tryggheten kom en lockelse i att veta lite mer. Känna till en Henri Lloyd-jacka som de andra inte hört talas om, ha den där FTC-kepsen i svart (den allra nyaste färgen – Linus plastpappa faxade en beställning innan de fått in den ens): ha lyckats så väl med sin inpassning att det är dags att sticka ut på andra sidan istället.
Där någonstans upptäckte jag det roliga i att vara lite ensam om grejerna. Då blev det viktigt.
Därför köpte jag ett par av de få Acne-jeansen som kom till Nymans i Kalmar men tappade intresset när märket slog igenom brett, därför spenderade jag flera nätter framför Napster för att ladda hem läckta spår från Daft Punks Discovery för att sedan avfärda albumet när det väl släppts, därför investerade jag hela studiemedlet i handtryckta t-shirts från A Bathing Ape som bara släpptes i 100 exemplar. Lite därför är jag som jag är, antar jag.
Men ni vet ju själva, hur spännande tyckte ni inte att American Apparel var i början? Och hur mycket tristare det blev när det öppnade butiker i Stockholm?
Det är ju så att när något blir lättillgängligt för alla på hemmaplan så förlorar det lite av sin lyster. Jag handlar inte speciellt mycket från J.Crew idag men är övertygad om att det kommer fungera utmärkt i Sverige när det väl öppnar – snygga kläder i bra kvalitet med en rimlig prisbild. Själv kommer jag dock tappa det sista lilla intresset i samma stund som det finns en butik på Götgatan dit man kan gå och bläddra bland galgarna.
Varför vill jag då att ni ska stötta initiativet att ta J.Crew till Sverige, om jag ändå inte bryr mig så mycket och kommer bry mig än mindre när det väl finns här?
För att ju mer vi fokuserar på J.Crew, desto mer i skymundan hamnar den japanska kedjan Uniqlo, desto längre lär det dröja innan vi ser deras butiker i landet och då kan jag fortsätta älska plaggen de gör ett tag till.
Sweden needs J.Crew – Johan Hurtig needs Uniqlo.,
2012-02-17 17:36:13, 2012-02-17 16:36:13